SVT mildrar min höstångest

image158Imorgon är det september, och det är vid den här tiden som höstångesten brukar börja infinna sig. Snart blir det mörkare på kvällarna, och jag känner mig ännu mer arbetslös och utanför samhället, då alla semestrar är slut och skolorna har börjat.

Som tur är så bjuder SVT på några riktiga pärlor till dramaserier, som nog kan mildra min höstångest.

Redan i söndags började sista säsongen av Sopranos, vilket måste anses vara tv-historia. Sopranos är bland de bästa tv-serier som någonsin gjorts, och slåss i samma division som Twin Peaks och Hedebyborna. Jag har redan sett den här säsongen, men för att den var så bra kommer jag att se alla avsnitt ännu en gång. Jag kan lova er alla en mycket bra säsong med mycket dramatik på söndagskvällarna.


image159På måndag börjar SVT:s egen nya dramasatsning Upp till kamp. Jag har redan skrivit om varför jag gillar manusförfattaren Peter Birro, och har höga förväntningar på den här serien (se Del 34). I dagens DN (
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2204&a=686784) läser jag att regissören är Mikael Marcimain som regisserade Lasermannen. Dramadokumentären om mannen som med lasersikte spred skräck bland invandrare var otroligt bra. Att regissören till den serien samarbetar med Peter Birro, som måste vara svensk TV:s bästa manusförfattare just nu, gör att mina förväntningar på Upp till kamp nu är skyhöga.

Den 14e september börjar fjärde säsongen av en amerikansk serie, som jag anser har fått alldeles för lite uppmärksamhet i svensk media. The Wire är gjord av bolaget HBO, som också gjort Sopranos och Six feet under. Den utspelar sig i Baltimore och handlar om hur polisen bevakar knarkhandeln i ett av stadens ghetton.

image161Serien rör sig med elegant lätthet mellan högt och lågt. Vi får se korrupta politiker, gangsterkungar som styr knarkhandeln och intriger bland polischeferna. Men vi får lika mycket se personliga relationer mellan fotsnutarna som gör det dagliga arbetet, och följa livet hos de lägsta gatulangarna. En av de största behållningarna med The Wire är just relationen mellan dessa två grupper, de lägsta knegarna på varje sida.

En oförglömlig scen var när en av snutarna som varje dag spanar på langarna i ghettot, på kvällen stöter på en av dessa gatulangare på en biograf. Båda har sällskap av sina flickvänner, de småpratar lite eftersom de känner varandra väl, och avslutar samtalet med att säga: Vi ses på jobbet imorgon.

Missa inte The Wire! Jag tror att ni kommer att gilla det, även om ni missat de första tre säsongerna.

Veckans bästa tv-replik stod Calamity Jane för i Deadwood. Steve the Drunk är ett fyllo i den lilla guldgrävarstaden i vilda västern. Han är rasist och hans största hatobjekt är den så kallade Negergeneralen, som driver ett hästuthyrnings- ställe tillsammans med en kamrat. Steve ägnar sin tid åt att kröka och muttra om "apor" som har det bättre än den vite mannen.

Calamity Jane är själv en törstig kvinna, men hon är kompis med Negergeneralen och hatar rasister i allmänhet och Steve i synnerhet. Därför fällde hon i senaste avsnittet följande kommentar:

"Det är såna som Steve the Drunk som gör att fyllon har dåligt rykte."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback