Läser Roddy Doyle i aftonsolen

Dagarna den här veckan har jag ägnat åt att promenera längs Tinnerbäcken och Stångån med olika kompisar, eller glida omkring på stan. Efter att jag har ätit middag har jag varje kväll gått ner till en liten ö i ån som kallas Hawaii, och suttit på en bänk i aftonsolen och läst en bok. Jag har stött på gamla vänner och bekanta här och var, och pratat med en del människor som jag inte sett på väldigt länge. Förutom värmen och ljuset så är det den sociala biten jag älskar med våren och sommaren, och det är nu det börjar lossna. Jag skulle vilja påstå att jag träffar mer folk under två veckor i juni, än vad jag gör under hela januari och februari.

Igår tänkte jag göra de sista finputsningarna på min novellsamling. Så jag tog min pappersbunt och gick ner till ån. Där satte jag mig på vid en bänk på Hawaii, och började läsa och göra anteckningar om små ändringar. Men då dök Köttet upp från ingenstans. Så jag avbröt arbetet och hängde med honom på en långpromenad. Sen gick vi in till stan, eftersom Köttet behövde inhandla ett ekolod inför sommarens fiske.

Men på kvällen arbetade jag på novellerna, gjorde lite små ändringar, och nu är faktiskt min bok färdig. Nästa vecka ska jag skriva ut den, och skicka till några förlag.


image472Härom kvällen läste jag ut The Deportees and other stories av den irländske författaren Roddy Doyle. Boken är en samling berättelser som tidigare har gått som följetonger i Metro Eireann, en tidning som riktar sig till Dublinbor med invandrarbakgrund.

Roddy Doyle slog igenom med sin debutroman The Commitments 1986, en bok som senare blev en succéfilm. På den tiden var Irland ett fattigt land man utvandrade ifrån, inte invandrade till. I boken och filmen finns en replik från huvudpersonen Jimmy Rabitte, som blev ganska känd.

"The irish are the niggers of europe"

Roddy Doyle berättar i förordet till The Deportees and other stories att han aldrig skulle kunna skriva en sån mening idag, eftersom det numera bor tusentals afrikaner på Irland.

Att Irland förändrats så mycket sen Roddy Doyle skrev sin debut och numera har blivit ett land som tar emot mycket invandrare, gjorde att han ville medverka i Metro Eirann. The Deportees and other stories är en samling dråpliga, tragiska, fascinerande och spännande noveller om möten mellan irländare och invandrare. Boken var både underhållande och tänkvärd, och om ni gillade The Commitments så borde ni absolut läsa den. Titelnovellen handlar nämligen om hur Jimmy Rabitte bildar ett nytt band, där inga vita irländare får vara med. Bandet kallar sig The Deportees och spelar i huvudsak upphottade versioner av Woody Guthrie - låtar.


Annars väntar jag fortfarande mycket otåligt på att Roddy Doyle ska skriva den sista delen i romantrilogin Den sista razzian. Ni kan läsa lite om de första två delarna En stjärna kallad Henry och Oh, play that thing,
i mitten av det här inlägget.


Här kan ni läsa min recension av Roddy Doyles senaste roman Paula Spencer.


För övrigt har jag kommit på att en papperspåse från Linköpings stadsbibliotek är perfekt om man vill bära med sig sex stycken burköl, medan en plastkasse från systembolaget passar utmärkt för att transportera fyra normalstora böcker.


Kommentarer
Postat av: Sara

Det går asså att byta plats på ölen o böckerna!? good to know ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback