A sharp dressed man

Min begränsade ekonomi gör bland annat att jag inte köper speciellt mycket kläder. När jag är tvungen köper jag kalsoner och strumpor, och då och då gör jag lite fynd på myrorna. Jag har en del snygga kläder, men det finns inte mycket att välja på när jag ska klä mig varje dag. Till skillnad mot diktatorhustrun Imelda Marcos, som hade 508 klänningar och 1060 par skor, så blir det oftast att jag får ta på mig det som råkar vara rent.

Dessutom är det ofta svårt att få tvättstugetid där jag bor. Stundtals resulterar detta i att jag är lite sunkigt klädd de sista dagarna innan jag tvättar. Men ibland kan det bli precis tvärtom.


När jag skulle ge mig ut igår så var mina enda rena jeans totalt dyngsura, eftersom jag promenerat hem i ösregnet efter kräftfisket. Det fanns inga byxor i tvättkorgen som ens med god vilja skulle kunna kallas tolererbart smutsiga, så det enda rena jag hade att bära på underkroppen var ett par svarta kritstreckrandiga finbyxor.

Dessa brallor skulle kunna funka ihop med en rock-t-shirt, och göra att jag såg lite avslappnat cool ut. Tyvärr har det varma vädret gjort att jag bytt undertröja två gånger om dagen den senaste tiden. Det enda som fanns på den hyllan var några gamla urtvättade saker med reklam för olika läkemedel. (Det kanske ni finner en smula underligt, men jag fick en miljon såna plagg av morsan under alla år hon jobbade på apotek. Min juvel i samlingen var ett pannband som det stod "Panodil" på, som jag brukade bära när jag spelade korpfotboll.)

Det fanns ingen annan utväg än att stryka en skjorta. När jag tagit på mig brallorna och skjortan, så insåg jag att det inte alls funkade med gympaskor till den munderingen. Så jag tog på mig ett par svarta lågskor som jag fick i våras och knappt använt ännu.

Byxorna hade inga bakfickor så jag tog på mig kavajen, eftersom jag ville bära med mig nycklar, mobil, plånbok, snus och cigg.

Sist men inte minst placerade jag min hatt hjässan.


Innan jag skulle gå tittade jag mig i spegeln och fick se en kille med skinande blanka svarta lågskor, kritstreckrandiga finbyxor, en blå skjorta, kritstreckrandig svart kavaj, och en en svart Stetson på huvudet.
Det var då jag insåg att jag kanske var lite väl finklädd, för att klockan två på eftermiddagen sitta hemma hos Ronny Punk och se på OS-invigningen med en folkölsburk i näven.


Kommentarer
Postat av: wiictoria

hej olof, du får inte missa min tävling, på min blogg :D

Postat av: zilverryggen

jag har också ett panodilpannband!

2008-08-09 @ 16:36:46
Postat av: Olof

Jag har slarvat bort mitt!



Jag älskade det där pannbandet, och nu har morsan pensionerat sig. :)

2008-08-09 @ 16:39:18
Postat av: Din gamle klasskompis

Tjena Olof!

Hoppas att du mår bra! En fröjd att läsa din blogg! Du gör intressant läsning av till synes simpla saker som att sätta kläder på sig!

Själv har jag en tröja som jag köpte för ca 21 år sedan när jag anlände till Sverige. På den står New York– Ullared! Jag tycker att den kombinationen är helt oslagbart!

Må gott!

2008-08-10 @ 10:52:58
Postat av: Gert-Inge

Klart Generalen ska vara nstilig!



Ha det

2008-08-10 @ 11:48:13
Postat av: Gert-Inge

Hej igen

Jag använder det namn som Leffan gav mig en kväll för många år sedan, samma kväll som Little Mike kastade potatis på bussarna i Berga. Du måste skriva lite mer om The Band och Lee Haslewood! Jag är besviken att inte Ulven påminner i något av hans inlägg.

Ha det!

2008-08-10 @ 21:47:21
Postat av: Olof

Komiskt sammanträffande. Jag och Köttet pratade om när Little Mike kastade potatis, i fredags när vi fiskade kräftor.

2008-08-10 @ 22:55:43
Postat av: Ulven

JUST DET! Skriv om The Band.. he he he...

2008-08-25 @ 12:33:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback