Åttiotalshårdrock och Valerie Solanas

När jag sett på Drömmarnas tid igår var klockan nio, och det var inget jag ville se på TV förrän reprisen av Carnivale vid kvart i tolv. Så jag bestämde mig för att lyssna lite på radio och spela poker.

Det var ett smart drag, för Sveriges radio erbjöd ett par högklassiga program de närmaste två timmarna. Först drog jag på Klassisk Jazz på P2. Av anledningar jag förklarat i ett tidigare inlägg, så tycker jag att jazz är perfekt musik när man spelar poker. Jag är ingen jazzpurist och vill inte påstå att jag är alls kunnig i ämnet, men jag lyssnar helst på lite äldre jazz och stora artister som Louis Armstrong och Duke Ellington. Så jag blev mycket nöjd när det visade sig att P2 sände en repris av ett av Leif "Smoke Rings" Anderssons klassiska program från 1968.

När jag hade spelat en timme så var jag fortfarande med i matchen och bytte till P4. Där var det hårdrocksprogrammet Dist. Till min stora glädje var det ett tema-avsnitt om hårdrocksåret 1982.

Det var en nostalgitripp av sällan skådat slag. Mellan pokerhänderna roade jag mig med att försöka gissa låtarna så snabbt som möjligt. De flesta tog jag på under 30 sekunder, men det var inte så konstigt. Programmets låtlista lät nämligen som de stulit den direkt från vad som rullade på skivtallriken i mitt och storebrorsans rum någon gång 1983-84. Det var bland annat Iron Maiden - Run to the hills, Judas Priest Another thing coming, Scorpions - Dynamite, Ozzy - Crazy Train, Accept - Fast as a shark och Mötley Crue - To fast for love.

Med den musiken i bakgrunden spelade jag lysande poker, och jag lyckades sno åt mig en andraplats efter att ha haft en kraftig otur heads up.

I framtiden kommer jag att spela poker och lyssna på radio varje söndag efter Drömmarnas tid.


Idag vaknade jag ovanligt tidigt och gick upp redan klockan åtta. Det enda som står på schemat är att jag måste gå till arbetsförmedlingen och lämna in en blankett. När jag ändå är på stan så passar jag nog på att gå till biblioteket. Jag behöver nämligen något nytt att läsa, eftersom jag igår blev klar med Drömfakulteten av Sara Stridsberg.

Det var två år sen Drömfakulteten kom, så jag tänker inte ge er någon uttömmande recension. Men boken är en fiktiv historia som är fritt berättad utifrån radikalfeministen Valerie Solanas liv. Hon var författare, narkoman och tidvis prostituerad. Eftersom Solana hade erfarenheter som hora, och dessutom hade blivit sexuellt utnyttjad av sin far, hade hon sett de absolut lägsta och sämsta sidorna som män kan visa. Det resulterade i att hon skrev det berömda SCUM-manifestet (Society for cutting up men), där personer av manligt kön beskrivs som defekta, vidriga varelser som samhället skulle klara sig bättre utan.

Senare försökte Valerie Solanas mörda konstnären Andy Warhol. De sista åren av sitt liv tillbringade hon som hemlös och prostituerad, de perioder hon inte var inspärrad på mentalsjukhus. Ni kanske tycker att den här kvinnan verkar vara en riktig galning som inte är värd att ta på allvar, men efter att ha läst både manifestet och Drömfakulteten så kan jag försäkra er om att Valerie Solanas var både hyperintelligent och otroligt bildad.


Både Solanas manifest (som jag plöjde en ovanligt lugn natt när jag jobbade som Croupier, tack för lånet Mårten) och Drömfakulteten var mycket fascinerande och intressant läsning, och jag rekommenderar faktiskt killar att läsa de här böckerna. Jag håller inte med om Solanas åsikter det minsta (då skulle jag omedelbart ta livet av mig, eller försöka mig på en självkastrering), men hennes resonemang har faktiskt vissa poänger i sin fullständiga vansinnighet. Dessutom tycker jag att det var uppfriskande att få hela sitt kön ifrågasatt.

Manifestet är ett intressant tidsdokument från radikalfeminismens barndom, och Drömfakulteten ger vissa förklaringar till - och manar till funderingar kring - vad det var som födde detta rabiata manshat.


Ni kanske tycker att följande utdrag ur SCUM-manifestet bara är stötande, men jag tycker att det är både poetiskt skrivet, underhållande och tänkvärt:

Uppfylld av dåligt samvete, skam, rädsla, osäkerhet och, om han har tur, en knappt förnimbar fysisk gestaltning av sina känslor är mannen icke desto mindre besatt av att knulla. Han kan simma över en flod av snor eller vada till näsan i spyor i en mil om han tror att det finns en vänligt inställd fitta som väntar honom.


Snart ska jag gå ner till Arbetsförmedlingen. Ha det bra så länge!


Kommentarer
Postat av: Millis

Så du har äntligen läst Drömfakulteten! Som du tyckte jag mycket om boken men håller inte med Solana. Men man måste ju se till hennes bakgrund, vem hade inte blivit helgalen av den!! Men boken griper tag som ingen annan skönlitterär bok, kanske pga. den fiktiva intervjun. Stridsberg har gjort ett kanonjobb. Ha det

2008-08-11 @ 11:04:57
Postat av: Gammal Hårdrockare

"är mannen icke desto mindre besatt av att knulla. Han kan simma över en flod av snor eller vada till näsan i spyor i en mil om han tror att det finns en vänligt inställd fitta som väntar honom."



Ha! Ha! Men lite stämmer det nog. Jag har förnedrat mig många gånger för att få komma till. När jag var ung höll jag t o m på att supa ihjäl mig.

Allt för att våga ta kontakt med det motsatta könet, allt för att till slut få knulla.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback