Fredag igen...

Ännu ett långt uppehåll, men jag har giltig frånvaro. Jag var bortrest hela helgen och har jobbat hela veckan.

I måndags var det pubquiz på kvällen efter jobbet så då hade jag inte tid att skriva. Jag hade gjort frågorna till sista grenen, och temat var Linköpingskultur och jullåtar.
Nu är det fyra dar sen så jag kan inte ger er så mycket detaljer om quizen. Men det gick bra för mitt lag. Jag tror att vi, förutom sista grenen, tog två tredjeplatser och en förstaplats. Och den här gången berodde framgångarna på ett bra teamwork där vi flera gånger resonerade oss fram till svar som vi först inte hade en aning om.

På bladet jag hade gjort tog faktiskt mitt lag förstaplatsen. De fyllde i frågorna extremt snabbt och jag tror att de bara missade en enda fråga. Det skulle ju kunna få folk att misstänka fusk, men jag tror att det blir så här för att mina lagkamrater har ungefär samma intressen som jag. Vare sig det gäller film, musik eller böcker så är det samma saker vi finner värda att lägga på minnet.

Frågan mina lagkamrater missade var för övrigt vilka som gjort låten Tomten jag vill ha en riktig jul.


I tisdags fick jag lägga ytterliggare två titlar till mitt CV. Tidigare står det redan ett antal yrken och arbetsuppgifter som fritidsledare, reporter, elevassistent, redigerare, recensent, krönikör och vårdare. De senaste månaderna då jag jobbat lite på Cloetta Center har jag kunnat lägga till diskare, barbyggare, spritsorterare och inventerare.

På tisdag morgon gjorde jag premiär som popcorn poppare. Det behövdes 35 säckar av vad som kallas "det vita guldet" på hockeyarenan (det finns inget som är så extremt billligt i inköp men som går att sälja för så löjligt höga priser som popcorn), och det var min uppgift att fixa det. Jag stod i ett litet rum med en popcorn-maskin, en jävla massa säckar med majs och en stereo. För att ha nåt att göra hade jag tagit med mig några skivor som jag lyssnade på under dagen. Det var Tom Waits Real Gone, en samlingscd med Allan Edvall, Dylans Rolling thinder revue samt en liveskiva med Sinead O´Connor. Det var riktigt trivsamt att stå där och fundera, lyssna på musik och poppa popcorn.

Medan jag stod där med stereon på maxvolym och maskinen smattrade för fullt kom det in en gubbe som jag inte hade en aning om vem det var.

- Lyssnar du på popmusik? frågade han.

Jag tycker det var ganska fyndigt. Ibland är det de enkla, självklara skämten som är roligast.


Strax innan jag var klar med allt poppande kom Indianen förbi. Någon hade blivit sjuk och han frågade om jag kunde jobba några timmar till på kvällen. Så det blev två yrkespremiärer i tisdags. När jag först gjort min debut som poppare så fick jag även göra hoppa in som Wok-nasare. Under hockeymatchen stod jag och sålde woknudlar med fläskfilé, läsk och kaffe.

Om det fortsätter så här så kommer snart min meritlista vara längre än vad någon arbetsgivare orkar läsa.

Men det tycker jag bara är kul. Det finns fortfarande bara ett enda yrke som jag verkligen vill sysselsätta mig med och det är författare. I det jobbet är precis alla erfarenheter viktiga. Jag tror att de bästa böckerna blir skrivna av folk som har gjort lite allt möjligt och skaffat sig erfarenheter innan de gör sin debut.


När jag skulle gå hem från hockeyarenan måste jag ha blivit misstagen för en huligan. Jag fick nämligen inte bara en, utan två snutbilar efter mig som krypkörde förbi mig, stannade, väntade på att jag skulle gå förbi, och sen började krypköra igen. Jag låtsades som ingenting när de stannade 50 meter frmaför mig, väntade tills jag gick förbi och sen gled förbi mig extremt sakta igen. Så till slut gav de upp och åkte iväg.

De är för härliga, ordningsmakten i Östergötland.


I onsdags och igår har jag diskat på konsert & kongress. Det ska jag göra ikväll med. Jag börjar halv fem och slutar nån gång efter midnatt. Sen verkar det som att jag är ledig resten av helgen. Jag har inga specialla planer alls, men det känns bara skönt.


På tisdag släpps det biljetter till Bob Dylans konserter i Sverige. Jag snackade just med Mästarn, och det verkar som att jag får med honom till spelningen i Jönköping. Det är närmare dit än till Stockholm och dessutom får jag lägga till ännu en stad på meritlistan över vart jag har sett Bob Dylan live. I Sverige har jag sett honom ett antal gånger i Stockholm på i flera olika lokaler och en gång i Karlstad. Dessutom har jag sett Dylan två gånger i på Roskildefestivalen och en gång i Kilkenny på Irland. Nu kanske det blir pingstvännernas stad också.

Vi ska för övrigt försöka få tag i Hjerta också. Han bor numera i Jönköping och jag tycker att han borde se Dylan åtminstone en gång i livet. Om Hjärta hänger med kanske jag får chansen att få träffa hans dotter Selma också.


Kommentarer
Postat av: rasta popolov

gamla sardiner smakar bäst ihop med sockerkaka

2008-12-06 @ 20:33:04
Postat av: atsar volopop

Ordningsmakten skyddar staden från bloggare med förbrytaransikten. Skaffa en bastuba så sticker du inte ut.

2008-12-07 @ 10:26:56
Postat av: Henke

Du är en utomordentliga människa med en utomordentlig blogg. Gillar den skarpt. Det är kul med att lustiga namn du ger dina polare. Väldigt fint. Sen är det ju kul att du vid upprepade tillfällen har blivit trakasserad av polisen. Herregud. Det blir en månad i Norrköping över jul så jag får försöka hålla mig i skinnet.



Go easy, stay free!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback