Off the road - att vara gift med en legend

Igår var jag på födelsedagsfika hos Pata L, som fyllde 39 år. Pata verkade ha en viss ångest över sin 39nde födelsdag, just för att nästa gång når han the big 40. Åldersångest är svårt. Ibland kan man inte hjälpa att man känner sig lite olustig över hur gammal man blivit. Men det är nog den mest meningslösa ångesten man kan ha. Det finns absolut ingenting vi kan göra åt tidens gång, och alternativet är mycket värre.

Jag må fortfarande vara ett rock´n´roll freak, men parollen Live fast die young tycker jag är rent ut sagt idiotisk. Världen hade varit bättre om Jim Morrisson, Janis Joplin, Kurt Cobain och Jimi Hendrix hade levt och gjort skivor än idag.

Pata bjöd på kaffe & konjak, och småkakor, och vi hade en trevlig eftermiddag. På kvällen skulle Pata ha kalas på stampuben, men jag avstod av olika anledningar. Dels hade jag tvättstugan igårkväll, dels hade jag varken råd eller lust att dricka stora starköl.


I söndags läste jag ut boken Off the Road : mina år med Cassady, Kerouac och Ginsberg av Carolyn Cassady. Det är en bok jag rekommenderar starkt till alla som är intresserade av modern litteraturhistoria.

Carolyn Cassady var gift med ingen mindre än Neal Cassady. Neal var huvudperson i Kerouacs roman On the road (På drift), där han kallades Dean Moriarty. Cassady dök upp under olika namn i nästan alla Kerouacs romaner, men han var också huvudperson eller bifigur i böcker av till exempel Allen Ginsberg, Tom Wolfe, Charles Bukowski, och Ken Kesey som skrev Gökboet.

Neal Cassady fick det tunga ansvaret att bli den som personifierade beatnikrörelsen. Den uppgiften gick ut över hans eget liv. Han hade egna författarambitioner, men det enda som publicerats av honom är självbiografin Första tredjedelen. Precis som titeln antyder är boken tänkt att vara en tredjedel av något större, men Neal var så upptagen av att leva upp till sin roll som legend att han inte hann skriva klart mer än den första delen innan han dog vid 42 års ålder.

På slutet av hans liv så lade The Merry Pranksters i San Fransisco beslag på Neal Cassady. Pranksters var en grupp hippies ledd av Ken Kesey som tillsammans med bland annat rockbandet Grateful Dead, körde omkring en buss runt hela USA och bjöd alla som ville på LSD. Det var Neal Cassady som körde den bussen.


Så att Cassady var en legend både bland beatniks, hippies och litteraturintresserade måste betecknas som en grov underdrift. Jag läste On the road första gången då jag var 18 år, och jag måste erkänna att jag som tonåring var mycket fascinerad av Dean Moriarty, som var den som stal flest bilar, rökte mest gräs, diggade jazzen hårdast och fick alla brudarna. (Ni kan läsa min
hyllningstext till Dean Moriarty här.)

Därför tyckte jag att det var hyperintressant att få läsa om hur det var att vara gift med en sån människa, och till råga på allt vara mor till hans barn.

När man läser Carolyn Cassady bok så råder det inget tvivel om att hon älskade Neal mycket djupt ända fram till hans död - trots att de var skilda de sista åren. Men hon tvekar inte att berätta om hur hennes man stundtals behandlade henne mycket illa, och smet ifrån sitt ansvar som make och far. Men jag fick aldrig känslan av att författaren försökte svärta ner sin mans rykte. Jag måste säga att hon ger en mycket heltäckande bild av hur det var att leva ihop med beatniklegenden, och hon berättar både om Neals goda och dåliga sidor.

Något som förvånade mig, men gjorde boken ännu mer intressant, är att Carolyn hela tiden var medveten om att Neal hade andra kvinnor. Till slut insåg hon att hon inte kunde göra något åt den saken, och inledde därför utan dåligt samvete ett kärleksförhållande med Jack Kerouac. Dessutom var hon mycket nära vän med poeten Allen Ginsberg, så hon hade minst sagt stor inblick i vad som försigick i huvudet på några av 1900-talets största författare. Carolyn Cassadys bok innehåller ett antal utdrag ur brev från Ginsberg, Kerouac och Neal Cassady, vilket gör bilden av dessa litterära genier ännu mer komplett.


Jack Kerouac, Allen Ginsberg, och Neal Cassady är döda idag. Men Carolyn Cassady lever fortfarande och bor någonstans i England. Hon är 85 år och har levt ett mycket fascinerande liv. Jag tycker ni ska läsa hennes bok, för det var den intressantaste självbiografin jag läst sen jag plöjde Bob Dylans Memoarer.


Kommentarer
Postat av: Henke

Ja, den här boken lär ju vara mer intressant än "På drift". Fast jag måste säga att trots att jag också var 18 när jag läst den tyckte jag inte att de var något annat än äckliga svin. Förstår inte riktigt de kvinnor som dras till såna män eftersom de måste vara ett helvete att leva tillsammans med dom. Är det inte lite att ta i att kalla Kerouac för litterärt geni? :P



Annars måste jag säga att det här är en väldigt schysst blogg. Har läst den regelbundet det senaste halvåret :) Schysst med en kille som har rätt åsikter om både politik och kultur :)



Keep it real!

Postat av: Olof

Kul att du gillar min blogg, Henke. jag hoppas att du kommer att fortsätta följa den regelbundet.

Även om jag har ändrat uppfattning om personerna i På drift sen jag var tonåring, vill jag inte allas hålla med om att de skulle vara "äckliga svin". Vi pratar inte om några våldsamma, kriminella maffiatyper.

De kanske inte var Guds bästa barn alla gånger, men att de skulle vara äckliga förstår jag inte alls. Neal Cassady var väl inte världens trevligaste mot sin familj, men Kerouac var nog inte svinigare än andra män på den tiden. Även om man inte ska romantisera personerna från beatnikrörelsen, så ska man komma ihåg att På drift utspelar sig på 40talet, innan feminismen hade slagit igenom. Och beatnikförfattarna var definitivt mycket tolerantare mot homosexuella och svarta än vad övriga amerikanska samhället var.

På de fronterna var beatnikrörelsen föregångare till de viktiga framsteg som gjordes på sextiotalet och framåt.

Dessutom verkar de allihop ha varit helt emot våld.



Jag vidhåller att Jack Kerouac är ett litterört geni, och en av efterkrigstidens viktigaste författare.

2008-07-22 @ 23:54:09
Postat av: wictoria lind

hehe det är bra att du nämnde pappas kris ;)

2008-07-23 @ 00:08:02
Postat av: Mathias

Väldigt bra blogg detta! Keep up the good work! Angående Carolyn Cassady så mailade jag henne härom dagen och fick faktiskt svar, mycket trevligt. Om du vill läsa detta ytterst formella, men hjärtliga, meddelande så är du välkommen hem till min blogg. Fridens!

2010-02-26 @ 13:31:08
URL: http://mathiasengman.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback