Bängen trålar i Hejdegården



Dagens låt
Ebba Grön
, Skjut en snut

Igår var jag rastlös och uttråkad på kvällen, så jag ringde till Gorben för att höra om han ville hitta på något. Gorben hade redan dragit i sig ett par långfredagsbira, så han föreslog att vi skulle mötas på Hamlet.

Eftersom bussarna går så sällan på röda dagar, så bestämde jag mig för att promenera ner till stan. Jag såg hur snön föll nästan vågrätt i den starka vinden, så jag tog på mig en huvtröja under rocken och en mössa. Då jag kom ut drog jag huvan över mössan, och tänkte att det var den absolut bästa klädseln i en snöstorm, men att jag såg ut lite som en heroinist vid ett gathörn i New York.


När jag promenerat ett tag så hamnade jag bakom ett ungt par, som flanerade hand i hand framför mig. Jag tycker inte om att gå precis bakom andra människor, det känns som att de tror att jag förföljer dem, så jag snabbade på stegen och gick om.

Då fick jag se en polisbil komma från en tvärgata. Jag hade långt hår och skägg i nästan tio år, så jag vet hur snuten kan döma oskyldiga människor på grund av deras utseende. Därför visste jag att polisen iakttog mig. Jag låtsades inte om deras existens utan promenerade vidare.

Jag blev inte speciellt förvånad när bylingarna svängde in på den gatan där jag gick, och började köra sakta bredvid mig. Inombords skrattade jag lite för mig själv, och tänkte att de skulle förfölja mig en liten stund för att se om jag blev nervös, och sen köra vidare. Det är ett betéende som är typiskt för den rasen som kallas den svenska ordningsmakten.


Men bilen stannade bredvid mig, en av snutarna vevade ner rutan och frågade mig:

- Vad gör du här?

Jag kan erkänna att jag var lite irriterad på grund av en bad beat jag råkat ut för strax tidigare, då jag spelade poker. Så jag blev tvärilsk direkt. Polisen hade ingen som helst anledning att stoppa mig, jag hade inget fuffens för mig, utan gick bara på gatan minding my own business. Snuten hade inte med att göra varför jag gick omkring i mitt eget bostadsområde, så jag svarade inte, utan ställde en motfråga.

- Varför undrar du det?

Bylingen svarade inte, utan upprepade sin fråga.

- Jag vill veta varför du undrar vad jag gör här, och varför ni inte frågar de två andra som just gick förbi, sa jag och pekade på paret som just passerat.

- Två tonåringar som håller varandra i handen, sa snuten. Vad skulle de ha gjort för fel?

En ung kille och en ung tjej som ser glada ut, och vänslas, är givetvis påtända på ecstasy, tänkte jag. Men det sa jag inte, för jag ville inte gola ner de unga tu.

Nu hade snuten utan att tänka på det, erkänt att han stoppade mig på grund av hur jag såg ut, så jag blev riktigt förbannad. Eftersom jag var totalt spiknykter, så bestämde jag mig för att käfta med snuten. Om jag hade druckit en endaste öl så hade jag inte vågat, för polisen behöver inte mer anledning än så för att låsa in någon i sex timmar för fylleri.

- Och vad har jag gjort för fel, frågade jag snuten. Jag går här på gatan spik nykter. Jag har inget knark och inga vapen i fickorna, och jag är inte på väg att begå ett rån. Så vad har ni för anledning att stoppa mig?

- Brukar du bli stoppad av snuten? Är det därför du blir arg?

Nu började de med riktiga Gestapofasoner, och misstänkliggjorde mig för att jag reagerade. Jag vägrade svara, och frågade ännu en gång varför de ville veta vad jag gjorde.

- Vi tycker inte om din attityd, sa polisen då.

Snutjäveln var mellan fem och tio år yngre än jag, och jag tänkte inte låta mig bli uppfostrad av en pojkspoling.

- Du har inte med att göra vad jag har för attityd. Jag gillar inte din attityd. Du trakasserar oskyldiga medborgare.

Snuten och jag fortsatte käfta med varandra en stund. Alla deras frågor besvarade jag med en motfråga, och jag vägrade blankt att informera dem om vad jag gjorde eller vart jag var på väg. Till slut tröttnade bylingarna och åkte iväg. De insåg väl att de inte kunde arrestera mig, eftersom de inte hade något som helst motiv.


Eftersom jag var på stan och drack öl, så kollade jag mig nervöst över axeln, så fort jag var utomhus resten av kvällen. Jag visste att de snutarna skulle ta minsta lilla snedsteg som anledning till att slänga in mig i en cell. Eller ännu värre, köra mig ut i skogen och ge mig stryk. Som tur var höll jag mig någorlunda skötsam hela kvällen, och kom hem helskinnad.


Det är så här svarta i New York, och katoliker i Belfast, har det varenda jävla dag.


Kommentarer
Postat av: Frunk

Polisen gör så här av två orsaker kan jag tänka mig och det är väl för att se om personen ifråga har något att dölja och blir nervös och försöker försvinna från platsen och om dom pratar med personen så märker man dom förhoppningsvis om han är påverkad av något.
Jag anser att man kan ha överseende med denna taktik om det händer en någon enstaka gång men sen ifrågasätter man hur dom ideligen bedömer människor efter deras klädsel.
Att dom jagar kriminella är deras jobb och det kritiserar jag dom inte för men att anta att dom alltid klär sig på ett visst sätt är inte det lite väl enfaldigt?

2008-03-22 @ 22:58:54
Postat av: Thorin

Svensk polis i ett nötskal, perfekt med en myndighet som granskar sig själva, snart får alla som är med i belastningsregistret en pappersikon att fästa på bröstet

2008-03-23 @ 13:47:22
Postat av: Millis

när blir det någon ny blogg?

2008-03-27 @ 10:16:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback