En bra helg, trots brist på pengar

Här tänkte jag inleda med en snitsig och välformulerad metafor om hur stenblack jag är, och att jag därför kommer att sitta hemma större delen av helgen. Men så insåg jag att situationen faktiskt inte är så illa, och att jämförelser med kyrkråttor i 80-talets Etiopien skulle vara ett hån mot alla som verkligen har det svårt.

Inte ens med svenska mått mätt kan jag beklaga mig. Visserligen har jag vad man brukar kalla ett cash flow problem, och ligger 98 kronor back på mitt swedbank-konto. Det innebär att jag inte kommer att kunna besöka puben, gå på bio, spela biljard eller ens ta en fika på stan det här veckoslutet.

Men å andra sidan har jag tre fulla askar cigaretter och en halv dosa snus. Det finns kaffe och te i mitt skåp, och jag har bröd och pålägg att äta till frukost flera dagar framåt. Jag har middagsmat så det räcker veckan ut. Förutom det käket ligger det två färdiga pizzor i min frys som jag kan äta sent på nätterna framför tv:n.

Mat, koffein och nikotin är de grundläggande behoven jag har, och i den aspekten går det ingen nöd på mig. Så jag sparar mitt gnäll till en dag då det verkligen ser mörkt ut.


Det jag skulle kunna klaga på är väl möjligen att jag tvingas sitta hemma för mig själv de dagar som knegarna brukar släppa loss. Men man får ta livet för vad det är, och jag var faktiskt ute och roade mig i måndags när det var pubquiz.

Dessutom har jag flera givande saker att sysselsätta mig med. Förutom att tillfredställa de grundläggande behoven av föda och ickerusgivande kemikalier, har jag goda möjligheter att i min ensamhet underhålla min hjärna och min rastlösa själ.

I veckan lånade jag Paul Austers senaste roman Man in the dark. Jag gillar alla Austers romaner, och när man har en färsk bok av en av sina favoritförfattare att läsa kan man aldrig drabbas av den värsta ledan.
Man in the dark är bara 180 sidor lång, så jag kan inte ligga och läsa hela helgen. Tidigare har jag klagat över att det alltid är så dåligt på tv på helgerna. Det har tyvärr inte förändrats, men för mig personligen ser det ljust ut på även den fronten.

Jag har nämligen lånat hem hela första säsongen av Sopranos.

Det är åtta år sen Sopranos började sändas i svensk tv, och jag insåg inte storheten i maffiaeposet förrän andra säsongen. En del av de avsnitt jag kollar på nu har jag faktiskt aldrig sett.

Jag kände mig mycket priviligierad när jag fick möjligheten att se en av de bästa tv-serier som någonsin gjorts, från början igen. Det är någonting jag velat göra sen finalen av Sopranos sändes förra året. Därför kändes det som ett ödets ironi när jag sett några avsnitt i torsdags, bläddrade i tv-tidningen och upptäckte att SVT börjar sända den första säsongen igen på onsdag.

Men jag tänker inte låta min glädje smolkas av den inte är unik. Jag har tittat lite varje kväll de senaste dagarna, och jag måste säga att jag njuter av varje avsnitt. Speciellt gillar jag kontrasten mellan Tony Sopranos våldsamma och omoraliska yrke och det vardagliga familjelivet med fru och barn. Jag är även mycket förtjust i drömsekvenserna och tillbakablickarna till maffiabossens barndom på sextiotalet. Det är också härligt att få återse de huvudpersoner som försvann under seriens gång. Jag tänker bland annat på Pussy Bonpensiero, men framför allt på Tonys morsa Livia. Frågan är om tv-historien någonsin har sett en gnälligare och ondskefullare modergestalt.

 Jag har tänkt att jag ska försöka få tag i och titta på alla avsnitt av Sopranos innan våren är här igen. Därför ser jag fram emot att återigen få stifta bekantskap med en kille som inte dök upp förrän i andra säsongen. Ralph Cicaretto var så psykiskt dum i huvudet, så självgod, skrupellös och sadistisk att även de mest härdade maffiamedlemmarna framstår som Dalai Lama i jämförelse.

Jag har en förkärlek för en viss slags psykopater när det gäller film, TV och böcker. Därför dyrkade jag Ralph på samma sätt som jag älskade Frank Begbie i Trainspotting.


Jag har fem avsnitt kvar av första säsongen, som jag tänkte titta på ikväll. Så trots att jag är luspank kommer nog helgen att bli riktigt bra. En god bok och en suverän tv-serie räddar mitt veckoslut.


Kommentarer
Postat av: denhemlige

Varsågod!

2008-09-13 @ 15:48:45
Postat av: Kzmonova

Jag försökte mig på samma sak som dig. Jag missade Sopranos helt när det gick på tv så jag var iväg och hyrde 1:a säsongen på dvd. Tyvärr gick det inte så bra för mig, efter lite mer än halva klarade jag inte mer, det blev helt enkelt för mycket Sopranos. Jag har också försökt med tv-serierna Rome, 6 feet under och Prissonbreake. Samma visa med dom, det blev för mycket av allt. Jag hoppas du får gotta dig med alla säsonger av Sopranos. Det är ju mycket nöjen för en liten slant.

2008-09-13 @ 19:10:45
Postat av: Millis

Vet du när Paul Austers bok kommer på svenska?

2008-09-14 @ 09:55:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback