Hemmamatch och efterfest

I fredags var det dags för BK Derbys första match efter sommaruppehållet. Eftersom det var hemmamatch mot Motala och jag har promenadavstånd till Kungsberget så var jag givetvis på plats. Efter att jag käkat gick jag direkt till matchen och på läktaren hittade jag Björna, Matza, Gertza och Jimmy som allihop hade värmt upp ganska rejält på 55:ans.

I början av matchen hade vi solen rakt i ögonen, men hade det ändå trevligt där vi satt med varsin bärs. Jimmy hade även med sig en hela Fernet Branca som han lät gå runt i hela gänget.

Den övriga publiken applåderade väl lite stillsamt när någon spelare i Derby gjorde något bra, men jag och mina kompisar var desto högljuddare. Vi sjöng ramsor, skrek goda råd till Derbyspelarna och små pikar till Motalalirarna (bland annat drev vi med en kille för att vi tyckte han hade Tommy Nilssson-frisyr). Vi lade oss i en del domslut och försökte få domaren att döma till vår favör. Det tror jag vi lyckades ganska bra med för Motala fick till vår stora glädje två gula och ett rött kort.

Dagen till ära hittade Björna på en ny ramsa som kan sjungas till tonerna av Östgötasången. Jag tror den gick så här:


Så grant står BK Derby i svart och gröner prakt

Och segrarna de gyllene de bölja

Väl hundra gröna knektar på Kungsis hålla vakt

Längs stångåstrand där glittervågor skölja

Ej finns en nejd så härlig så solig som vår bygd

Vårt barndomslag vårt fagra BK Derby


Utan att vara allt för enögd hemmasupporter måste jag påstå att våra grön-svarta hjältar hade förtjänat en seger. Framför allt i andra halvlek spelade Derby mycket bättre än Motala och hade upprepade gånger livsfarliga chanser. Tyvärr fick vi aldrig in bollen i mål, och matchen slutade 0 - 0.

Efteråt blev vi återigen tackade för vårt stöd av en gubbe som jag tror är Derbys ordförande.

Att segern uteblev sörjde vi inte speciellt länge, utan gick hem till Jimmy där vi blev bjudna på öl och whisky. Vi hade en mycket trevlig kväll och blev nog ganska sliriga allihop. (Jag hade bara ätit en skål ris på hela dagen.) Gertza var discjockey och spelade musik från Spotify. Det utmynnade i ren nostalgi med upprepad spontan allsång. Nationalteatern gav upphov till ett högljutt skrålande och vi upptäckte att vi fortfarande kunde hela texterna till Barn av vår tid och Kolla kolla.

Lite senare blev Matza och jag kraftig sentimentala och hade tårar i ögonen då vi höll varandra om axlarna och sjöng med i Bob Marleys Redemption song.


Gick hem nån gång vid midnatt och åt en skål ris med soja innan jag gick och la mig.


Den nedersta bilden är från en Derby-match i våras, men jag tänkte ni ville se den också.


Kommentarer
Postat av: MP

Ha ha, ja jävlar, vilken trevlig dag!

2009-08-16 @ 18:18:43
Postat av: Gert-Inge

Nu är det hög nivå på bloggen. Håll ställningarna!!!

2009-08-18 @ 20:52:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback