Kyla, biljard och nya målsättningar

Jag gillar inte kylan, men det hade ni säkert räknat ut. Rastlös som jag är brukar jag gå ut och gå när jag inte har nåt för mig. Men om det är tio minusgrader finner jag inget nöje i att vara utomhus, det förlorar sin charm när kölden letar sig in under kläderna, biter i ansiktet och snoret nästan hinner frysa till is innan det når mustaschen. Därför har jag känt mig ganska isolerad i helgen. Från fredag eftermiddag till måndag förmiddag gick jag bara ut två korta svängar för att handla. Resten av tiden tillbringade jag i min lägenhet med att se på tv, skriva en årskrönika och prata timtals i telefon.

Men idag är det lite varmare, och det ser faktiskt ut som att det ska bli plusgrader i helgen. Det tycker jag är otroligt skönt för jag ska nämligen åka och hälsa på Sad Eyed på lördag. Hon är om möjligt en ännu mer fanatisk promenerare än vad jag är och kan vara ute och gå nästan hur länge som helst oavsett väder och vind. Jag är helt säker på att hon kommer att vilja gå ut även om termometerns negativa siffror skulle skrämt de som utkämpade finska vinterkriget. Därför hade det knäckt min manlighet lite om det hade blivit jag som hela tiden gnällt om hur kallt det är och vill hem hela tiden när vi går ut och går. Men SMHI säger att det ska bli två plusgrader på lördag, så jag kommer nog inte behöva känna mig kastrerad den här helgen heller.


Igår vågade jag mig ut och tog en promenad och en sväng på stan med Köttet trots att det fortfarande var idiotiskt kallt. Köttbiten skulle kolla efter termobyxor till sin fru, och när vi var på stadium upptäckte jag att de hade mellandagsrea på jeans. Jag slog till på ett par svarta wrangler för endast 250 spänn, så nu har jag faktiskt ett par jeans som varken är urblekta eller trasiga.

För övrigt så var det första gången på minst fem år som jag köpte ett par byxor som var sprillans nya. Som mina trogna läsare vet brukar jag göra nästan alla mina klädinköp på Myrorna.


På kvällen var det dags för en biljard med Gorben. I perioder har Gorben och jag spelat regelbundet cirka en gång i veckan, men nu har vi inte spelat sen i maj. Därför hade jag trott att gårdagens match skulle bli en segdragen historia med grova missar, värdelöst positionsspel och mycket könsord och åkallande av antikrist. Men det var faktiskt inte så illa som jag trott.

Ingen av oss spelade väl vårt bästa spel. Min träffprocent var givetvis lägre än då jag spelar ofta och jag hade inte den kontroll på vart den vita bollen hamnar som jag vet att jag kan ha. Men jag kände att jag hade grunderna till biljarden kvar i kropp och själ, och spelade en, om inte lysande så ändå en jämn biljard där jag oftast lyckades göra serier på fyra till sex bollar. Det kanske inte är mycket att skryta med, men jag hade väntat mig att vara glad om jag kunde sänka två bollar då det var min tur.

Gorben hade inte riktigt koll på positionsspelet och gjorde mest ettor och tvåor. Men vid ett tillfälle fick han flyt och gjorde kvällens högsta serie på nio bollar. Vilket faktiskt är Gorbens högsta serie någonsin. (Min bästa serie är fortfarande tolv, men mitt nästa delmål är att göra sexton bollar i rad för då måste jag nämligen göra mer än en kaka)

Trots rekordserien var Gorben ganska chanslös och jag tog en promenadseger med siffrorna 50 - 23.


Efter biljarden tog vi en fika på Chiccolata. Gorben körde bil och jag har tänkt att ta det lugnt med drickat i januari, det var därför vi inte gjorde som vi brukar då vi spelat biljard och tog en öl på royals efteråt. Vi har knappt snackat överhuvudtaget under hösten och vintern, så det var kul att konversera lite. Båda var vi överens om att vi måste ta upp biljardspelet under 2009 och försöka spela minst en gång i veckan. Om man bara spelar biljard lite då och då så blir man - som igår - lättad då man inte spelar uppenbart dåligt. Det är först när man spelat ofta någon månad som man känner att man hittar det spel som man vet att man har inom sig, och lyckas göra saker på den gröna sammeten som man gör att man blir riktigt stolt över. Dessutom tycker både jag och Gorben att biljard är en utmärkt flykt från vardagslivet. När man står där med kön i handen och känner att man har en bra chans att göra en lång serie så glömmer man alla sina små bekymmer och lägger allt koncentration på bollar, vallar och hål.

När vi lämnat biljardspelet som samtalsämne släppte Gorben en stor nyhet. Om några månader ska han ta över macken där han jobbar och driva den som franchise. I dagarna hade han fått klart från banken och kommer från och med april att vara egen företagare.

Det här tycker jag är jättekul för Gorben och jag hoppas verkligen att det här går bra. Men jag kunde inte låta bli att driva lita med honom, så jag fråga om det här innebar att han kommer att rösta på moderaterna i framtiden. Jag tror att Gorben fattade att jag skämtade, men han såg ändå lite butter ut då han mumlade nåt i stil med "inte en chans, det skulle jag aldrig göra".

Eftersom det var så kallt skjutsade Gorben hem mig efter fikat. Vi skiljdes vid niotiden och var båda överens om att så snart som möjligt spela biljard igen.


Om ni undrar om jag hade några nyårslöften så kan jag ge er ett nekande svar. Men det är flera målsättningar jag har för 2009. En av dessa är att spela biljard regelbundet, och innan året är slut göra en serie på minst sexton bollar. En annan är att gå på fler konserter än förra året. (Jag kan bara minnas att jag såg Thåström och Lou Reed 2008, vilket jag kommer att tangera redan i mars det här året eftersom jag redan har bokat in Freddie Wadling och Thåström.)

Som vanligt så har jag som målsättning att inte dricka för mycket det här året. (Det brukar gå lite si och så med det. Det är bland annat därför jag aldrig ger löften utan endast sätter upp mål.) Dessutom ska jag göra mitt bästa för att hitta ett ordentligt jobb och därmed en tillfredställande försörjning.

Jag ska också försöka skriva mycket och bra i den här bloggen, fortsätta skicka runt boken jag skrev till olika förlag och även göra den tillgänglig för beställning på vulkanförlaget så snart som möjligt.


Det var allt från mig för den här gången. Keep on keepin´ on!


Olof


Kommentarer
Postat av: Gert-Inge

Hälsa Gorben för fan!

2009-01-06 @ 19:15:14
Postat av: mimsan

Lycka till både med arbete men framförallt kärleken! Men visst har man taskigt med kulor är det lätt att det blir gnabb i förhållandet så ok mest med jobbprylen. Kram

2009-01-06 @ 21:58:10
Postat av: millis

Trevlig helg! Glöm inte ta med dig långkallingarna!

2009-01-09 @ 01:50:05
Postat av: Gert-Inge

Öööööh!!!

2009-01-14 @ 06:26:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback