The times they are a-changin´

Jag minns en fredagskväll precis efter att jag flyttat in i den här lägenheten. Det bör ha varit någon gång i november, nådens år 1998. Jag hade dåligt med pengar och hade bestämt mig för att sitta hemma hela kvällen. Då som nu hade jag ofta problemet att om jag inte ville dricka bärs en fredag, så fanns det inte mycket mer att välja på än att sitta hemma själv.

Vid den tiden hade jag en gammal tv jag hade fått av Gorben. Den hade den egenheten att ibland försvann bilden, men den kom alltid tillbaka om man slog på tv:n ovanifrån RIKTIGT hårt. Så hårt att man fick ont i händerna.

Just den här kvällen vägrade bilden att återvända. Den gamla tv:n hade till slut gett upp och dragit sin sista suck.

När jag till slut insåg att tv:n var död för all framtid blev jag helt förvirrad. Jag hade ingen som helst aning om vad jag skulle hitta på. Jag hade ingen bra bok som jag ville läsa, och på den tiden hade jag inte ens internet med telefonmodem.

Jag var så uttråkad att jag var gråtfärdig. Vad jag minns så ringde jag runt till olika kompisar och tvingade dem att snacka med mig i tjugo minuter var. Då hade jag till råga på allt fast telefon och bara ett telefonjack, så jag satt på en pall i hallen och pratade.


Nu ser tillvaron annorlunda ut. Det är återigen fredag och jag har bestämt mig för att ta en lugn hemmakväll. Jag tänkte spara partajandet till fotbollsmatchen imorgon.

Men idag är situationen bättre än för elva år sen. För det första har jag en fungerande tv. Dessutom har jag en dvd-spelare som jag köpt för en relativt billig penning. För elva år sen var de antagligen svindyra, om det ens fanns dvd-spelare på den tiden.

Jag har just lånat tredje till sjätte säsongen av Sopranos (de två första såg jag om i vintras när de gick på svt) och har alltså 52 avsnitt av en av världens bästa tv-serier att titta på. Bara det skulle fått den 25årige Olof att bli grön av avundsjuka.

Om jag skulle tröttna på att följa maffia-familjen från New Jerseys öden, har jag internet med bredbands uppkoppling. Det innebär att jag gratis kan läsa nästan alla dagstidningar eller ta reda på fakta om precis vad som helst som jag är intresserad av. För tio år sen skulle jag ha behövt gå till biblioteket om det var någonting jag undrade över.

Om jag vill kan jag skriva ett blogginlägg och göra det tillgängligt för allmänheten på några minuter, och kanske få respons redan samma kväll. Jag kan kommunicera med gamla vänner via msn eller facebook. Om jag ville skulle jag kunna spela en pokerturnering för bara några tior, eller diskutera Bob Dylans låtar med människor från hela världen. (Båda de sakerna gjorde jag hela tiden det första året jag hade bredband, men har tröttnat lite nu.)


Förutsättningarna för att sysselsätta sig i sin ensamhet har förändrats radikalt de senaste tio åren. Den där rödhårige killen som svor över att hans tv gått sönder skulle inte ha trott sina öron om jag berättade det här. Han hade blivit glad över en fungerande tv och några reprisavsnitt av Vänner, och en vhs-kassett med en halvbra film hade gjort honom själaglad.


På vissa sätt var det faktiskt inte bättre förr. Jag är en social kille, och väljer nästan aldrig bort umgänge för att se på tv, surfa eller skriva. Men de gånger jag av olika anledningar sitter hemma en kväll är livet hundra gånger bättre än den där fredagskvällen 1998. För att inte tala om för hundra år sen, då folk som bodde ensamma antagligen bara hade bibeln att förströ sig med.

Trots det blir jag fortfarande uttråkad ibland.


Kommentarer
Postat av: Rasta Popolov

Teven är Frestarens uppfinning till att hålla slavarna lugna under viloperioden.

2009-06-06 @ 09:17:10
Postat av: tom lillywhite

Ja att bli uttråkad är nog det svåraste som finns att bota...Ibland tänker jag att om jag vore miljonär och aldrig behövde gå upp på morgonen, så skulle jag dricka sprit varje dag och på så vis aldrig bli uttråkad eftersom jag då satt på en krog och pratade med människor hela tiden.

Men tyvärr måste ju 99% av jordens befolkning gå upp till ett jobb så min plan kan jag nog aldrig praktisera. Förrän efter 65 år fyllda:)

2009-06-07 @ 15:13:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback