Vad kan man skriva i en blogg?

Ni kanske har märkt att jag har skrivit otroligt lite den sista tiden, för att sen helt plötsligt lägga upp tre inlägg på tre dagar. Jag vet att jag har försummat den här bloggen på grund av andra saker, men nu är jag sugen på att börja skriva bra grejer regelbundet igen.

Därför har jag funderat mycket över den här bloggens natur. Vad ska jag egentligen lägga upp här, och i vilket syfte?

Jag har valt att visa namn och bild på den här bloggen. Jag står för vem jag är. Men det gör att jag är begränsad på vissa sätt. Jag blir alltid förvånad när jag ser en bloggare som utan skrupler skriver allt om sitt privatliv och lämnar ut sina familjemedlemmar till vem som helst som råkar läsa. Det skulle jag aldrig kunna göra. Vissa saker skriver man inte om.


Jag brukar läsa
Gammal hårdrockares blogg. Han har valt att inte skylta med sitt namn, och kan därför skriva lite vad som helst. Han pratar skit om gamla chefer, drar bisarra fylleanekdoter och berättar saker om sig och sina vänner som inte är direkt smickrande.

Han kan göra det, för ingen vet vem han är. Och därför är hans blogg otroligt underhållande.

Ibland funderar jag på hur min blogg kunde sett ut om jag valt att göra som Gammal Hårdrockare.


Jag hade nog ändå valt att vara ganska allvarlig (även om jag då och då skulle underhållit er med galna historier om mig och mina vänner), men den här bloggen hade kunnat bli mycket intressantare för mina läsare om jag kunde berätta precis ALLT.

Det senaste året har varit ganska dramatiskt för mig. Det har hänt en del grejer som fått mig otroligt glad, och andra saker som fått mig att känna mig precis tvärtom. Jag har slungats mellan hopp och förtvivlan. Då skulle man kunna tro att jag skrev mer i bloggen eftersom jag haft så mycket att berätta, men istället blev det mindre.


I höstas träffade jag en tjej (eller rättare sagt återknöt kontakten med en tjej som jag känt för länge sen). Vi blev tillsammans och jag blev så kär att jag knappt visste vad jag hette. Hon också om jag får tro på hennes ord. Men det var verkligen inte ett förhållande utan komplikationer. Vi bråkade inte speciellt mycket och hade inga ordentliga gräl förrän sista veckan. Men ganska snart stod det klart att faktumet att vi bodde 25 mil ifrån varandra, var det MINSTA problemet.

Det hände otroligt mycket konstiga saker under de endast fyra månader vi var tillsammans och situationen var stundtals kaotisk. Den här bloggen hade kunnat bli hyperintressant om jag vecka för vecka hade kunnat rapportera för er vad som hände, och om mina tankar och känslor kring det.

Men det kunde jag inte. Dels vill jag inte skriva för mycket om mitt privatliv (som ni kanske märkte skrev jag knappt om att jag överhuvudtaget hade träffat en dam). Men framför allt ville jag inte lämna ut en tjej som jag fortfarande högaktar, respekterar och tycker oerhört mycket om.


Uppbrottet hade kunnat bli fascinerande för er också. Allt strul jag gått igenom och all energi jag (vi) lagt ner på att få det att fungera och det abrupta slutet gjorde att jag tog det mycket hårt. Under en period var jag helt knäckt och stundtals förvirrad.

Som exempel kan jag berätta om när jag gick förbi en tunnel i närheten där jag bor. Någon hade sprayat "Jag saknar dig, baby" på den gråa väggen. Jag var tvungen att stå och stirra på de där orden i säkert en kvart innan jag var någorlunda säker på att det inte var jag som var gärningsmannen. Och då hade jag ändå varit spik nykter dagarna innan.

Om jag hade plitat ner alla de tankar och funderingar jag hade under mina sömnlösa nätter hade det kunnat bli texter av högsta litterära klass. Inte direkt som Strindbergs Inferno eller Morriseys låtar, men något åt det hållet.

Men vem vill skylta med sina mörkaste tankar på internet? Och dessutom ville jag definitivt inte bli en kille som skriver om sina kärleksproblem på sin blogg.
Det verkar ju väldigt patetiskt.

Istället valde jag att skriva ganska platta texter om vad jag gjorde, eller skriva mer svävande saker där jag använde mycket metaforer.


Senvintern och våren har präglats av att försöka komma över det där uppbrottet, men också av konflikter omkring mig och av faktumet att tre personer jag kände gick bort under en period av endast två månader.

Andras konflikter ska man inte lägga sig i, och de man själv är inblandad i ska man definitivt inte skriva om på nätet. Och dödsfall vill jag heller inte skriva för mycket om. Det är i huvudsak en angelägenhet för de närmaste.


Nu har jag tagit upp en del mycket tunga saker. Men det här har hänt hela tiden sen jag började skriva om mitt liv i den här bloggen. Det känns som att jag hela tiden måste utelämna de mest dramatiska händelserna, de bästa anekdoterna. Varje vecka är det små detaljer som skulle höja en historia från rolig till ofattbart komisk eller ett inlägg från bra till helt suveränt, som jag måste ta bort för att inte lämna ut någon.

Så trots att den här bloggen kan verka väldigt privat, så vill jag att ni ska veta att jag egentligen bara skrapar på ytan. Stora delar av min tillvaro får ni inte veta någonting om. Det finns saker som händer i min omgivning som jag aldrig någonsin kommer att berätta om här.


En författare bör kunna använda sig av alla sina livserfarenheter. Men jag kan faktiskt inte riktigt förstå de som likt Lars Norén publicerar sina dagböcker. Vissa delar av mitt liv väljer jag att bearbeta i skönlitterär form. Där skriver jag aldrig om verkliga händelser eller riktiga personer, men jag använder mig av mina egna upplevelser och saker och ting som händer runt omkring mig som inspiration. Så istället för att berätta sanningen så speglar jag verkligheten genom att berätta om vad som KUNNAT hända i de miljöer jag har personliga erfarenheter av. Och jag tror det är så man måste göra om man skriver fiktion.


Om ni vill få en bild av de delar av mitt liv som jag inte skriver om här så tycker jag att ni ska beställa min bok Jag känner ändå ingen i Norrköping.

Ni kan läsa Correns recension här.

Eller så rekommenderar jag bloggaren Lilla Blås text om min bok. Den är mycket bra.

Här får ni en litet smakprov från hennes recension:
Det var länge sedan jag läste en social arbetarklasskildring av det här slaget men det finns flera ställen i boken som berör mig starkt; skildringen av den långtidsarbetslöse Jonathans vardag; den nyblivne fadern Robbans tillbakablickar på en relation som sprängts sönder inifrån, missbrukaren Tom som inte klarar av tvåsamhet och brottas med känslan av att sista tåget nog har gått för hans del. Det är starka och sotsvarta berättelser som efterlämnar en tyngd hos mig som jag får lite svårt att skaka av mig. Men jag blev i sanningens namn varnad redan på försättsbladet och citatet av Billy Bragg:
"If paradise to you is cheap beer and overtime".

Om ni är för fattiga för att beställa boken så kommer den snart att finnas att låna på Linköpings stadsbibliotek. Jag tjänar inte en spänn på det, men det viktigaste för mig är att boken blir läst.


För övrigt tror jag att Gammal Hårdrockare hittar på mycket av det han skriver. Precis som Charles Bukowski gjorde använder han nog sanna historier från sitt liv, som han sen skruvar till och ändrar tills de blir en bra berättelse.
Och det respekterar jag honom för.


Kommentarer
Postat av: wictoria

Blev "rörd" utav texten om ditt ex. Hoppas du har det bra nu:)

Postat av: denhemlige

Jag trodde vi hade kommit överens om att Morrisey suger.

Nu ska jag iväg till Pete och eftermidagskröka en tisdag, real-life stuff :)

2009-05-26 @ 14:19:54
Postat av: Gammal Hårdrockare

"För övrigt tror jag att Gammal Hårdrockare hittar på mycket av det han skriver. Precis som Charles Bukowski gjorde använder han nog sanna historier från sitt liv, som han sen skruvar till och ändrar tills de blir en bra berättelse."



Ha! Ha! Ja, det stämmer faktiskt. Grundhistorien i mina berättelser är alltid sanningsenlig, sedan lägger jag till och drar ifrån för att göra det mer underhållande.

2009-06-02 @ 19:18:23
URL: http://gammalhardrockare.blogspot.com/
Postat av: Emma :)

säger som wictoria, blev fan rörd :/

det löser sig!

peace till dig, och fortsätt med bloggen! :)

2011-01-25 @ 18:20:42
URL: http://lnbrnk.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback