Det borde finnas regler för sms

Det finns en sak jag tänkt på så länge att jag bara måste få ur mig det i den här bloggen. Jag har funderat mycket på hur man ska hantera alla nya kommunikationsmedel som dykt upp de senaste tio åren. För 15 år sen pratade man öga mot öga med varandra, eller också ringde man eller skrev ett brev. Nu kan man kommunicera med varandra via mail, facebook, sms eller msn. Man borde instifta vissa allmänna regler för hur man får man använda dessa nya medier.


Jag har insett att jag är väldigt fientlig till sms. Det är ett opersonligt och kallt sätt att kommunicera, det tar tid och energi att skriva och läsa sms och man kan få ett sms i en väldigt opassande situation. Om det var möjligt skulle jag ställa in min mobil så att varje gång jag får ett sms så skickar telefonen automatiskt ett meddelande till avsändaren där det står "Olof kommer inte att svara. Om du vill honom något så får du ringa".

Jag har nämligen bestämt mig för att aldrig mer ge mig in i en diskussion via sms.

Det kan vara kul om man vill ge en kort eller humoristisk kommentar till något, typ "På vägen hem såg jag en kille som satt i en gunga och spelade flöjt" (det hände faktiskt mig mitt i natten en gång) eller tipsa någon om något. Till exempel "Klas Östergren ska vara med i Babel klockan 21.30 på tvåan.
Små trevliga hälsningar som "Hoppas du får kul ikväll", "Glad midsommar" eller "Jag älskar dig" är också helt okej.

Men som tumregel tycker jag att man bara ska skicka sms där man inte kräver svar, just för att man inte vet vad den man skickar till gör när han får sms:et. Jag själv skickar ibland sms till kompisar där det står "Jag är på stan. Ring om du vill fika eller något." På det sättet kan mottagaren läsa meddelandet när han har tid, och sen välja om han vill svara.

 

Men att skicka ett långt sms som dessutom kräver ett svar och kan utmynna i en lång diskussion, tycker jag är ett etikettsbrott.

Att en fredagseftermiddag skicka ett mess och fråga vad den andra personen ska göra på kvällen är ju helt idiotiskt. Risken är ju att man får svaret "Jag vet inte riktigt, vad ska du göra?" Sen svarar man "Vet inte heller kanske bara ska sitta hemma. Eller så kanske vi skulle gå ner och ta en bärs? Eller kanske en bio?"

Dessa två sms kan resultera i tjugo meddelanden där man diskuterar när man ska träffas, vilken pub man ska gå till eller vilken film man ska se, och det kan mycket väl ta fyra timmar. Varje gång man får ett sms måste man avbryta det man gör och sen fundera ut ett svar, vilket kan göra att personerna man umgås med just då (arbetskamraterna om man är på jobbet) blir irriterade för att man messar hela tiden. I värsta fall slutar hela konversationen med att ingen av de inblandade orkar göra något den kvällen, och man bestämmer sig för att höras dagen efter istället.

Allt detta hade kunnat lösas på tjugo minuter om man hade haft vett nog att ringa den man ville fråga något.

Ännu värre är att gräla via sms. Det finns inget mer tidskrävande och frustrerande, och dessutom öppnar det för en hel del missförstånd.


Ett grövre brott är att skicka ett kort sms med en dålig nyhet, som man automatiskt vill veta mer om. Det tycker jag är riktigt dålig stil och skulle bestraffas med allt från böter, samhällstjänst, fotboja eller till och med fängelse, beroende på hur grovt brottet är.

Att till exempel skicka ett sms där det står "Jag kommer att bli en halvtimma försenad" när man bestämt träff med någon är bara ett fegt och nonchalant sätt att slippa förklara varför man inte kan hålla den avtalade tiden.
 

Om man har planerat något tillsammans med någon, bestämt att åka på en konsert eller en semesterresa ihop, lovat skjutsa någon till Arlanda eller hjälpa sin kompis att flytta och dagen innan skickar ett sms där man skriver "Jag kan tyvärr inte komma imorgon" är riktigt fräckt. Det tvingar den andre personen att ringa upp och fråga varför, och lägger över ansvaret på mottagaren att själv ordna upp den struliga situation som uppstått.

Ett sånt beteende borde resultera i samhällstjänst 40 – 80 timmar eller fotboja i en månad.

 

Sen kommer de riktigt grova brotten som kan ge fängelse. Det handlar om besked som ingen människa ska behöva läsa i mobilen. Om man får ett sms från sin chef om att man fått sparken borde man kunna anmäla honom till polisen. Att till sin kille eller tjej skicka ett sms där det står "Det är slut mellan oss. Jag vill inte se dig mer" är riktigt grymt och borde ge ett halvår på kåken.

Och det värsta brottet av allt, som jag hoppas att ingen människa gör sig skyldig till, är att i ett sms skriva "Din morsa / farsa / brorsa / fru / son / dotter / bästa polare har blivit allvarligt skadad / avlidit i en bilolycka".

Om någon någonsin skickar ett sånt sms anser jag att han borde få sitta inne i minst två år.

 

Jag tycker att det jag just skrivit är självklara saker, sunt förnuft som handlar om att respektera andra människor. Vissa saker är så allvarliga att man bör diskutera dem öga mot öga om det är möjligt, eller i värsta fall i telefon. Men i dessa tider med email, msn, facebook och sms verkar folk ibland ha glömt bort allmänt hyfs.

Alla nya kommunikationsmedel har gjort det enklare för fega människor som inte klarar av jobbiga situationer där de kan göra någon annan ledsen, arg, irriterad eller besviken.

Den nya tekniken har gjort det möjligt för folk att smita från sitt ansvar som medmänniskor.



Ni får gärna ge egna exempel på jobbiga diskussioner i sms ni varit med om, eller osmakliga sms ni fått. 


Kommentarer
Postat av: denhemlige

"Allt detta hade kunnat lösas på tjugo minuter om man hade haft vett nog att ringa den man ville fråga något."



Oftast handlar det om 2-5 minuter. Du vet vad jag tycker i ämnet.

+1



2009-10-12 @ 23:34:52
Postat av: Roffe

Du har helt rätt Olof.

Avpersonifieringen har gått så långt att jag själv ibland får mail eller Sms om att vederbörande kanske ska ringa mig på lördag...



Jag fattar inte bagen heller. Kanske en generationsfråga.



Dessutom vägrar jag Msn numera. Snart skiter jag i Facebook också.(igen)



Dags att gå tillbaka till blyertspennornas och bakelittelefonernas personliga värld, där människor var människor och inte digitala väsen som idag...

2009-10-13 @ 15:20:26
Postat av: Gert-Inge

Jag är ett sms...

2009-10-13 @ 19:17:08
Postat av: Rasta Popolov

Snyt dig.

2009-10-13 @ 19:34:35
Postat av: Robert

Jag tycker precis tvärtom, sms har underlättat mitt liv något alldeles. Nu ligger min mobil för det mesta hemma, för att inte störa i onödan. Är det något ett telefonsamtal gör så är det just att störa när man kanske är upptagen med annat.



Finns det något mer omänskligt (JA - det gör det, jag vet) än att se två personer sitta vid ett fikabord/matbord/bardisk och den ena pratar i mobil. Ruskigt oförskämt. Sms kan man plocka upp och läsa och besvara när det passar en. Har själv som regel att gärna vänta en timme eller två med att svara, även om jag har mobilen i närheten. Ibland blir det ett svar som att "jag låtsas vara upptagen" därför har jag inte svarat.



Tummen upp för sms. Däremot är jag evigt tacksam för att det inte fanns i min ungdom, hugaligen vilka fyllesms jag skulle ha skickat. Får ångest bara av att änka på det.

Postat av: Robert

Nej, man ska inte göra slut/meddela viktiga nyheter med sms.

2009-10-13 @ 19:46:05
URL: http://sodermalm.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback