Vad ska du göra?

...när ditt liv känns som en illa sydd alldeles för trång kostym som du tagit på dig för att åtminstone se representabel ut, men du inte ens uppnått det, och skjortan skaver i halsen och under armarna och byxorna får det att svida runt midjan och strumporna känns för korta för långa för tajta för lösa?

 

Vad ska du göra när din värsta fiende är din egen hjärna? När huvudet hela tiden visar glasklara filmer om händelser du helst vill glömma, eller suddiga bilder av saker du inte kan komma ihåg. När du inte kan stänga av tv:n i din skalle och tablån erbjuder "Dina största misstag – en mörk dokumentär om dina felsteg" på ena kanalen, och den andra kanalen har ett debattprogram där tre röster diskuterar vad du borde gjort annorlunda i ditt liv.

 

Vad ska du göra när framtiden skrämmer dig, inte för att du är rädd för något otäckt som kan drabba dig utan för att du fruktar att de saker du åtrår mest aldrig kommer att erbjudas dig? När du ser dem tydligt framför dig men de är precis utom räckhåll, som för en hund som står och dreglar över en saftig köttbit men är fasttjudrad med ett koppel som är några centimeter för kort för att han ska kunna ta sig en munsbit.

När du blir skakis av att föreställa dig hur underbart livet skulle kunna ha varit, vara, bli, om ödet velat annorlunda, om du själv gjort bättre ifrån dig. Eller om någon annan bara kunde gett dig det där lilla lilla som du så väl behövde men inte fick, och du för ditt liv inte kan förstå varför.

 

Vad ska du göra när du behöver någon att skylla på och det inte funkar med vintern, regeringen, Gud, kvinnorna, sossarna, finanskrisen, döden, USA-imperialismen, livet. När du istället själv hamnar på de anklagades bänk, står till svars för något du inte vet vad det är men ändå förtvivlat försöker hålla ett försvarstal, förklara dig för en domare och en jury du inte kan se.

 

Vad ska du ta dig till den dagen du känner att du vill ha ett annat liv, när du tröttnat på den där kostymen och alla andra dina kläder? När du behöver en helt ny garderob i rätt storlek med andra färger som passar dig bättre, men du inte ens har råd med tyg, ingen symaskin och även om du hade det så skolkade du från textilslöjden hela högstadiet och har ingen som helst aning om hur man syr kläder.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Känner igen mig. Väldigt tänkvärt inlägg Olof!

2009-10-29 @ 21:39:35
Postat av: rilly

Instämmer helt med föregående inlägg !

2009-10-30 @ 09:11:09
Postat av: Ulven

Kapitulera eller ta tag i skiten? Sluta försöka eller försöka ännu hårdare?

2009-10-30 @ 09:26:51
Postat av: Anonymous

Fint formulerat kring existentiella frågeställningar som vi alla mer eller mindre brottas med. Är det Francis Bacon som målat ? Hursomhelst så passar bilden bra ihop med texten, din gamle redigerare

Postat av: Olof

Det är mycket riktigt en målning av Francis Bacon, och jag tror den heter "Three studies for a cricifixion 3"

2009-10-30 @ 17:43:12
Postat av: zilverryggen

Vad ska du göra när ångesten är så stor så det enda du fokuserar på är din andning,andas in, andas ut, så kanske du överlever några minuter till...(när man inte litar på det autonoma nervsystemet,vad gör man då?)

2009-10-30 @ 20:02:22
Postat av: Stefan Dedalus

Det är aldrig för sent att ge upp. Det finns tre vägar ut. Själv tar jag till spriten när avgrunden ger mig svindel. De andra två skärsstigarna känns inte som något alternativ... ännu.



Det ger förvisso ingen bättre balans i tillvaron (pun!), men, the poison acts like a remedy, if not a cure.



Såg Bacon, väldigt passande texten, och ett svenskt tips: Roj Friberg.



Mvh /S

2009-11-05 @ 09:21:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback