Just because you´re paranoid

I natt hade jag svårt att somna. Strax efter fyra på natten hörde jag hur ytterdörren öppnas och hur någon gick upp för trapporna. Jag tänkte att det var någon av mina grannar som varit ute och svirat på torsdagskvällen. Men så hörde jag hur stegen närmade sig min dörr. Plötsligt slamrade det till i brevlådan och något som uppenbarligen var tyngre än ett kuvert dunsade ner på golvet.

Jag blev livrädd, låg kvar med täcket över huvudet och väntade medan jag hörde stegen gå nerför trapporna igen. Ytterdörren öppnades och stängdes igen. Det blev tyst.

 

Jag funderade på att gå upp ur sängen och kolla vad det var som hamnat på mitt golv. Vad kunde det vara som någon ville lämna vid fyra på natten? Människan som slängt ner något hade gått direkt till just min dörr och inte stannat vid någon av grannarnas lägenhet.

Jag föreställde mig att det var en påse med en död mus eller råtta och en lapp med något slags hot. Letade i min hjärna efter någon som kunde vara ute efter mig. Jag har inga skulder till farliga människor, men för länge sen blev jag osams med en människa som har kraftiga psykiska problem och stundtals en verklighetsuppfattning som är helt främmande för resten av befolkningen. Men så galen kunde väl hon inte blivit att hon slänger saker i min brevlåda mitt i natten?

När jag tänkte över henes track record blev svaret var att det kunde hon mycket väl.

Eller kunde det vara någon mentalt instabil människa som retat upp sig på min blogg? Jag drog mig till minnes den gången någon skrev en kommentar där de ville att jag skulle komma till Mörners en torsdagskväll, men att ingen dök upp då.

Jag var helt säker på att det som låg på mitt hallgolv var något skrämmande, men jag kunde inte komma på vem det var som ville trakassera mig. Så jag bestämde mig för att gå upp och se efter.

 

Då kom jag plötsligt på att jag deltagit i en undersökning på DN.se och att idag var första morgonen då jag skulle få tidningen i brevlådan. Jag pustade ut, sade adjö till mina hjärnspöken och somnade så småningom.

 

Vad den här historien säger om min psykiska hälsa får mina läsare avgöra själva.


Kommentarer
Postat av: Gert-inge

Välkommen till klubben

2010-01-29 @ 21:35:38
Postat av: Jocke

Blir det några is fiske tips från "Köttet" ?

Har inte läst om honom i bloggen på länge.

Är han i livet ?

2010-01-29 @ 22:23:29
Postat av: Pete

bra text, skulle oxå gärna se ett par avsnitt till av köttets fiskeskola ;) måste ju få se "köttet goes pimpelfiske" :)

2010-01-30 @ 23:57:49
Postat av: Angelica

Sv; Mwhahaha han kan ju bara drömma om det. ;D

Postat av: Angelica

Sv; tror inte det är vanligt längre direkt, eller har du egna erfarenheter? Att det förekom förr i världen säger jag ingenting om, mer än att det isåfall är ett beteende som vissa andra kulturer hade vett att lägga av med för länge sen. Istället för skamkultur kan vi väl säga medeltidskultur då, om det låter bättre?

2010-01-31 @ 20:46:19
URL: http://tjockkatt.webblogg.se/
Postat av: Angelica

Sv; Helt otroligt att du använder mitt inlägg, och alltså hela historien, till ett sätt att känna dig pk. Att en flicka har blivit sexuellt utnyttjad av sin far, använder du för att få påpeka att det minsann drabbar svenska tjejer av svenska pappor också. Det är inte alls vad mitt inlägg handlade om, det som det handlade om är att pappan och rätten tog hänsyn till kulturella skillnader för att ge mannen mindre straff! Du tycker alltså att det är helt okej, för det finns svenska pappor som tafsar på sina döttrar också?!

2010-01-31 @ 21:10:14
URL: http://tjockkatt.webblogg.se/
Postat av: Hav utan hamnar

Tackar, ska läsa igenom den sen... eller snart. Kollar på The Machinist just nu, riktigt sjuk film men smått igenkännande med mina sömnproblem. Mina minimala sömnproblem jämfört med hans iof.



Jaja, tack för tipset om recensionen.



Lev väl!

2010-02-01 @ 21:13:08
URL: http://havutanhamnar.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback