Busy being born

Ni undrar säkert hur det gick med Irlandsjobbet. Svaret är:

Jag vet inte än.

Gick vidare till nån slags andra telefonintervju. De ringde mig från Irland i onsdags.

Det gick bra. Tror jag.

Nu är det bara att vänta.

Försöker att inte ta ut något i förskott. Vare sig förlust eller seger. Får jag jobbet så får jag det. Får jag det inte så får jag det inte.

Så enkelt är det.

 

Tänker så om allt just nu. Tar saker som de kommer. De bra sakerna och de dåliga. Kollar inte bakåt, bara går framåt.

Känt mig mer levande än på länge de senaste veckorna. Sugen på livet, sugen på allt som händer mig. Jag tänker inte tveka längre, inte vara feg. Allt bra som erbjuds mig tar jag emot med öppna armar.

Regnet pissar ner idag, men våren är här. Och jag diggar regnet på ett sätt ändå.

Regn är nämligen inte snö.

 

Känns som att maj tände en låga i mig som bara legat och glött ett tagg. Jag lever, och jag vill göra det. De regniga dagarna och de soliga dagarna. Alla har de nån slags mening.

Varje dag är ett oskrivet blad då vad som helst hända, och jag är jättenyfiken på vad.

Jag föds på nytt varje morgon.

 

Det är inte så att jag mår bra hela tiden.

Men jag MÅR.

Hela tiden.

Mitt humör går som en berg och dalbana. Det är sällan jag är likgiltig. Ibland snurrar det så mycket tankar i mitt huvud att jag blir alldeles yr.

Vissa timmar på dygnet är jag på strålande humör. Ser allt i ett ljust skimmer, känner mig nästan odödlig, har stora förhoppningar för framtiden

Några få stunder är det tvärtom. Demonerna kommer och hälsar på igen. Fyller mig med tvivel, svartsyn och meningslös självkritik. Får för mig att jag kommer att förstöra allt bra som någonsin händer mig.

Jag väljer att acceptera dem. De kommer alltid att finnas där. De skriker hemskheter i mina öron en stund, men förr eller senare tröttnar de och hoppar tillbaks till sin mörka garderob där de hör hemma.

Och då kommer änglarna fram igen. Sjunger vackra serenader.

 

Jag har lyssnat på musik mer än vanligt de senaste veckorna. På stereon hemma när jag sitter framför datorn. Eller i hörlurar när jag är ute och går.

Jag slölyssnar knappt alls just nu.

Absorberar allt. Diggar. Inser varför jag alltid har älskat rockmusik.

Gräver i skivsamlingen och hittar plattor jag nästan glömt bort. Tom Waits, Steve Earle, The Clash, Ebba Grön – till och med Bad Religion.

Gamla låtar känns som nya, trummorna basen och gitarren vibrerar i min kropp. Får mig att vilja dansa.

Spelar luftgitarr och sjunger med.

Jag har alltid varit nästan osunt intresserad av rocktexter. Men nu är det som att jag fått en ny och starkare förståelse för dem. Kan helt plötsligt uppskatta en strof som jag tidigare knappt lagt märke till. Som en blixt från klar himmel, KÄNNER jag snarare än förstår, precis vad textförfattaren menar.

Jag är så glad över att någon valde att inte bli svetsare, sjuksköterska eller ingenjör utan istället skapade all denna vackra musik. Skänkte den till mig och alla er andra och på så sätt gjorde världen lite mer intressant, lite mer gnistrande.

Som Neil Young så vackert sa:

Those who lived and died for rock´n´roll

 

Det skär i mitt hjärta när jag tänker på att en del av mina vänner inte kan höra musiken längre, inte får se den här våren och sommaren som vi har framför oss. Faktumet att de inte finns ibland oss är lika fruktansvärt nu, som för ett år sen.

 

Livet är inte något vi ska ta för givet.

Jag är tacksam att just jag fått chansen att leva

I maj

Nådens år 2010


Kommentarer
Postat av: zilverryggen

Saknaden är stor. Fruktansvärt stor.

2010-05-08 @ 20:31:47
Postat av: Anonym

hemlo

2010-05-08 @ 21:59:55
Postat av: Anonym

lycka till i sommar och med jobbet



Från en bloggläsare i Norrköping

2010-05-08 @ 22:17:38
Postat av: MP

Steve Earle är en textförfattare och musiker av rang. Så jävla bra...

2010-05-09 @ 12:22:03
Postat av: Gert-Inge

Bra inlägg. Att på så, förhållandevis, få rader skapa en text med sån tyngd, beundransvärt! Noveller och musiktexter vore nåt för dig.

2010-05-10 @ 11:19:52
Postat av: OM

Kram, lycka till!

2010-05-10 @ 21:00:08
Postat av: Angelica

Sv; jo. Men jag behöver mina egna pengar till saker mycket tidigare än om några år. Så vad som händer efter dess intresserar mig faktiskt inte.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback