Nystart för bloggen!

Jag har bestämt mig för att börja skriva i bloggen igen. Även om jag jobbar heltid nuförtiden och har mycket annat för mig, så är skrivandet inte något jag kan lägga på hyllan har jag märkt. Skriva är det jag vill göra, och jag måste göra det för att må bra.
Dessutom befinner jag mig i landet som har producerat flest nobelpristagare i litteratur, och där författare inte behöver betala skatt. Så det är min förbannade plikt att skriva.

Min plan är att skriva här i bloggen för att komma igång igen, för att senare börja skriva på något seriösare - som en novellsamling eller roman.

Jag har varit på Irland i ett och ett halvt år nu. Det första året var jag upptagen med allt det nya. Nytt jobb, nytt land, nya vänner nya tankar. Och det gjorde att jag inte hade tid att skriva. Dessutom delade jag bostad med andra det hela den tiden, och det gör att man inte får det privatliv som jag måste ha för skrivandet.
I höstas fick jag egen äntligen egen lägenhet igen, och då tänkte jag börja skriva igen. Det gjorde jag också, men inte i bloggen.
Jag fastnade i en lång, tidskrävande, otroligt personlig och privat mailkonversation, som faktiskt blev ganska litterär. Och det tog all min skrivarenergi (och mycket av min övriga energi också).
Så det blev inget i bloggen.

Jag återkommer till det, för det är den del av historien om mina första 18 månader på den gröna ön. Jag kommer inte berätta allt nu, men i framtiden kommer ni få tillbakablickar på mycket av det som hänt sen jag lämnade Linköping och hamnade i gränsstaden Dundalk - Irlands El Paso.

Jag tror inte direkt att den här bloggen kommer att bli en följetång om mitt liv igen. Istället kommer jag att använda den som ett forum där jag publicerar alla slags texter. Kanske recensioner av konserter jag är på, filosofiska texter med funderingar om livet som utlandssvensk, och jag har även planer på att skriva noveller som är påhittade men baseras på mina erfarenheter sen jag emigrerade.

Men jag får väl börja med en lägesrapport.

Jag trivs verkligen på Irland, ångrar inte en sekund att jag flyttade hit och har inga som helst planer på att flytta "hem" igen. Mitt hem är Dundalk nu, och mitt liv finns här.
Men eftersom det är mitt liv och inte en semester finns det givetvis dåliga dagar också.

Hösten har faktiskt varit lite strulig, och jag kommer återkomma till det också.

Den stora positiva förändringen i mitt liv sen jag flyttade är att jag har pengar nu. Jag är inte rik och strör inte pengar omkring mig, men jag har så jag klarar mig. Orkar jag inte laga mat köper jag något take away, är jag sugen på att gå på puben gör jag det, behöver jag kläder handlar jag och om det kommer en artist till Irland som jag vill se så köper jag en biljett - utan att bekymra mig om pengar.
Sanningen är faktiskt att jag inte varit pank en enda gång sen jag började jobba. Och det är en otrolig befrielse.
Bristen på pengar var mitt absolut största bekymmer alla de år jag var arbetslös eller hade tillfälliga jobb i Sverige.
Jag vill aldrig någonsin tillbaks till den situationen. Att vakna på morgonen och inte veta hur jag ska få tag i mat och cigaretter är något jag aldrig någonsin vill uppleva igen.

Jag tycker också det är skönt att inte vara arbetslös längre. Även om jag inte älskar mitt jobb alla morgonar är det skönt att ha jobbarkompisar och en fast punkt i tillvaron. Jobbet är kanske inte jätteroligt alla dagar, men det är helt okej och ger mig en lönecheck varje torsdag.
Mitt arbete är förutsättningen att jag över huvud taget kan vara kvar på Irland. Så det kommer jag klamra mig fast vid och inte missköta.
Jag kommer inte att skriva för mycket om själva jobbet. Vill inte skriva vare sig positivt eller negativt om företaget som betalar min lön, på internet.

Som sagt så delade jag bostad hela första året jag bodde i Dundalk. Först bodde jag en bit utanför stan ganska nära jobbet, och sen flyttade jag till Chapel Street i Seatown - det området i stadskärnan jag gillar bäst och där mina favoritpubar ligger.
Men jag ville ha eget och hittade en lägenhet på Bachelors Walk. Det är en gata utan pubar och affärer, så det är lugnt och skönt och inget som stör på nätterna. Men om jag går hundra meter åt vänster hamnar jag på Dundalks huvudgata Clanbrassil Street. Och går jag istället åt höger hamnar jag omedelbart i Seatown, och jag har bara fem ninuters gångväg till mina favoritpubar Corbetts och MacManus.
Lägenheten är en tvåa som är ganska perfekt för en ungkarl på Bachelors walk. Lagom stort sovrum där jag får plats med säng, nattygsbord och bokhylla. Vardagsrummet sitter ihop med köket och är inte allt för litet det heller.
Jag trivs utmärkt och så fort jag flyttade dit upptäckte jag hur mycket jag saknat att sitta ensam på kvällarna, surfa, läsa och se på TV.

 

Nu fick ni en liten bild av hur mitt liv ser ut nu för tiden. Det blir nystarten för bloggen. För att komma igång kommer jag nog börja med att skriva inlägg där jag går lite djupare in på olika spekter av hur mitt liv har sett ut sen jag flyttade till den gröna ön.

 

Vi hörs snart igen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback