Tuesday afternoon

Tisdag. Molnigt, nio grader. Dock inget regn. Försäljningen går trögt hittills den här veckan, men det brukar ordna sig i slutändan.

Som jag skrev var vädret fint igår. Kallt men soligt och klarblå himmel. Så Gonzo, Junior och jag bestämde oss för att promenera hem. Från jobbet in till stan är det väl cirka 45 minuters gångväg, så det är en bit. Men det var skönt och uppfriskande. Förmodligen sista veckan innan det är kolsvart när vi slutar jobbet, så det var bra att vi passade på att ta en höstpromenad.

När jag kom hem upptäckte jag att jag fått brev från Sky med mitt kort och kontrakt. Så idag ska jag till Marshes efter jobbet och säga att de kan komma och installera min box så snart som möjligt. Förhoppningsvis löser det sig de närmaste dagarna.

 

På kvällen gick jag över till Junior för att se på film.  Vi har haft en period då vi en kväll i veckan ser en dansk film. Hittills har det blivit Blinkande lyktor, De gröna slaktarna, I Kina äter man hundar, och igår var det dags för Gamla män i nya bilar.

Alla filmerna är gjorda av samma regissör och det gemensamma är väl att handlingen är ganska bisarr. Jag har gillat alla dessa filmer, men bäst hittills var Blinkande Lyktor.

Nästa vecka är det dags för Adams äpple.

Efter filmen drack vi några burköl och snackade skit. Vi diskuterade lite om skumma grejer som vissa av våra bekanta gjort på sista tiden, och det gjorde att vi kom på mer och mer konstiga grejer som en del människor gjort.

Det ledde till en lång diskussion där vi kom fram till att att det finns en möjlighet att en del människor vi mött i Dundalk eller på jobbet faktiskt är psykiskt sjuka på riktigt, inte bara lite konstiga eller bohemiska som vi först trodde.

Vilket vi insåg är en av sakerna med att vara utomlands långt från sin hemstad. Hemma i Linköping har jag en viss koll på de flesta människor jag möter. Jag vet om de bara är lite skumma och har en annorlunda stil, eller om de faktiskt tillbringat en tid på mentalsjukhus eller i fängelse.

Den kollen har jag inte riktigt här, även om den börjar bli lite bättre efter snart två och ett halvt år. Det enda man kan göra är att lita på sin magkänsla och vara försiktig.

Gick hem strax efter tio. Eftersom jag fortfarande inte har några tv-kanlaer gick jag och lade mig nästan omedelbart.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback